Brödsmulor: FeeCheck › Metodik

🌐 Språkversioner: DE | EN | SV | DA | NO

Lästid: ca 6 minuter | Senast granskad: maj 2026

FeeChecks metodik — Hur vi samlar in och jämför betalningsavgifter

FeeCheck baserar sina jämförelser av betalningsavgifter på offentligt tillgängliga avgiftsstrukturer, auktoritativa regulatoriska publikationer (EBA, ECB, kortnätverk) och direkta leverantörspubliceringar. All data är verifierad och granskas regelbundet. Vi jämför — vi utvärderar inte.

Översikt: Våra dataprinciper

FeeChecks metodik bygger på fyra principer som är icke-förhandlingsbara:

1. Auktoritativa källor först. Regulatorisk data har alltid företräde framför marknadsuppskattningar.
2. Endast offentlig data. FeeCheck publicerar inte data som inte kan verifieras oberoende.
3. Transparens om begränsningar. Där data är ofullständig, approximativ eller baserad på uppskattningar säger vi det.
4. Oberoende från kommersiellt inflytande. Ingen leverantör kan påverka hur deras data presenteras genom att betala FeeCheck.

Datakällhierarki

FeeCheck använder en fyrnivåhierarki för datakällor. Källor på högre nivå har alltid företräde:

Interbankavgifter faller under nivå 1: de är lagstadgat begränsade av EU-förordning 2015/751 (IFR) och är därför exakt kända för EES-konsumentkort. Nätverksavgifter och acquirer-marginaler faller typiskt under nivåerna 2–3.

Vad FeeCheck jämför

FeeChecks jämförelser fokuserar på de tre primära komponenterna i handlares betalningskostnader:

1. Interbankavgift (Interchange Fee)

• EES-konsumentbetalkort: begränsat till 0,20 % av transaktionsvärdet
• EES-konsumentkreditkort: begränsat till 0,30 % av transaktionsvärdet
• Kommersiella kort: inte begränsade — ofta 1,2–1,9 %
• Icke-EES-kort (t.ex. amerikanska Visa, brittiska Mastercard efter Brexit): inte begränsade — typiskt 1,5–2,5 %
• Trepartsystem (t.ex. American Express direkt): undantagna från IFR

FeeCheck använder IFR:s publicerade takgränsvärden som grund för EES-konsumentkort och verifierad marknadsdata för icke-reglerade korttyper.

2. Nätverksavgift (Scheme Fee)

• Offentligt tillgängliga delar av Visas och Mastercards avgiftsscheman
• Branschforskning där offentligt verifierade intervall är tillgängliga
• All nätverksavgiftsdata markeras tydligt som ungefärlig (typiskt intervall: 0,02–0,15 %)

3. Acquirer-marginal

• Publicerade tariff-sidor från stora EU-PSP:er
• Offentligt angivna prissättningar för standard handelsnivåer
• Intervall snarare än punktuppskattningar där variationen är hög

FeeCheck spekulerar inte om individuellt förhandlade priser. Endast publicerade standardtariffer används.

Uppdateringscykel

Varje sida på FeeCheck visar ett synligt datum för Senast granskad. Detta datum återspeglar den senaste substantiella redaktionella granskningen av den sidans data, inte bara en metadatatidsstämpel.

Oberoenddeklaration

FeeCheck verkar under en strikt redaktionell självständighetspolicy:

• Ingen betalning för placering: Ingen leverantör kan betala för att inkluderas, exkluderas eller rangordnas i någon jämförelse.
• Inga affiliateprovisioner: FeeCheck tar inte emot remissavgifter eller leadgenereringsintäkter från jämförda leverantörer.
• Inget sponsrat innehåll förklat som redaktionellt: Eventuellt kommersiellt innehåll (om något framtida format introduceras) måste tydligt och otvetydigt märkas som sådant och hållas strikt separerat från jämförelsedata.
• Intressekonfliktredovisning: Om en FeeCheck-teammedlem har ett finansiellt intresse i en jämförd leverantör, är den datapunkten utesluten från deras redaktionella kontroll.

Vad FeeCheck inte jämför

FeeCheck utesluter uttryckligen vissa datapunkter där tillförlitlig offentlig data inte är tillgänglig:

Där dessa uteslutningar är relevanta för ett specifikt jämförelsesammanhang noterar FeeCheck dem uttryckligen.

Riksbanken och svenska betalningsregleringar

FeeCheck beaktar Svenska Riksbankens rapporter och analyser om det svenska betalningssystemet som kompletterande marknadskontext för Sverige. Riksbankens roll som övervakare av betalningssystemets stabilitet och dess rapporter om kontanthantering och digitala betalningar informerar vår förståelse av det svenska marknadslandskapet.

• Riksbankens betalningsrapporter

Vanliga frågor (FAQ)

Varifrån kommer FeeChecks avgiftsdata? FeeChecks datahierarki prioriterar: (1) EU:s regulatoriska publikationer (EBA, ECB), (2) kortnätverkens avgiftsscheman (offentligt tillgänglig data från Visa och Mastercard), (3) direkta leverantörstarifftpublikationer, och (4) verifierad marknadsundersökning. Regulatoriska källor har alltid företräde.

Hur ofta uppdateras FeeChecks data? Regulatoriska ändringar (IFR, PSD2-uppdateringar) reflekteras omedelbart. Kortnätverksavgiftsändringar uppdateras inom två veckor efter publicering. Leverantörstariffändringar granskas månadsvis. Alla sidor visar ett datum för 'Senast granskad'.

Varför kan en leverantörs publicerade priser skilja sig från FeeChecks data? Leverantörer kan erbjuda förhandlade priser som skiljer sig från publicerade tariffer. FeeCheck använder endast offentligt tillgänglig data. Dessutom kan blandad prissättning göra direkta jämförelser med interchange++-data inkonsekvent.

Täcker FeeCheck Visa och Mastercard i Sverige? Ja. FeeCheck täcker alla stora kortnätverk inom EES, inklusive Visa och Mastercard i Sverige. Nationella system och mobila betalningslösningar täcks som marknadskontext.

Hur hanterar FeeCheck icke-offentliga tariffer? Om en leverantörs tariff inte är offentligt tillgänglig markerar FeeCheck den datapunkten som 'ej offentligt tillgänglig' istället för att uppskatta eller utelämna den. Handlare kan skicka in sina egna tariffhandlingar för verifiering.

Källor och regulatorisk grund

• EU-förordning 2015/751 (Förordningen om interbankavgifter — IFR)
• EU-direktiv 2015/2366 (PSD2)
• Europeiska bankmyndigheten (EBA) — Regulatoriska tekniska standarder
• Europeiska centralbanken — Betalningsstatistik
• Riksbanken — Betalningar och sedlar

Relaterade ämnen

• Vad är FeeCheck?
• Hur FeeCheck beräknar betalkostnader
• Jämförelselogik och neutralitet
• Betalavgifter förklarade